Turkar


Turkarna har sitt bosättningsområde Turkiet, på Cypern och i Balkanländerna. Ursprungligen härstämmer de från Centralasien, varifrån de invandrade till Västasien och Balkanhalvön under 1200- och 1300-talen.
I Turkiet uppgår turkarna i dag till cirka 90 procent av landets totala befolkning.
Landet har också ett stort antal etniska minoriteter varav åtskilliga talar turkiska, men det finns också stora andelar kurdisk-, arabisk-, grekisk- och armenisktalande grupper samt små kontingenter som talar olika kaukasiska språk (abkhaziska, tjerkessiska, georgiska, tjetjeniska, m fl.)
Turkarna talar ett västturkiskt språk som är uppdelat i två dialektgrupper: anatoliska dialekter och rumelidialekter, som talas i asiatiska Turkiet. Turkiskan skrivs med ett latinskt alfabet som sedan 1920-talet ersatt det arabiska alfabetet. Språket har dessutom genomgått en omfattande reformering varför dagens turkar inte kan läsa texter från tiden före republikens införande och knappast kan förstå dem.
Utvandring från Turkiet
Turkiet har gamla traditioner av migration. Före 1960 var det framförallt kristna grupper som utvandrade från Turkiet, dels till Libanon (arabisk-ortodoxa, maroniter, syrisk-ortodoxa) och Sovjetunionen (armenier, molokaner), dels till Västeuropa och USA.
I början av 1960-talet började en ny kategori att utvandra från Turkiet. Efter kungörandet av den nya författningen 1961 blev det möjligt för turkar att fritt utvandra för att söka arbete i västvärldens industriländer.
Invandringen kan indelas i tre stadier. Initialskedet, med den massiva arbetskraftsinvandringen, inleddes i början av 1960-talet och pågick till omkring 1970. Det var framförallt yngre män utan familjer som kom till Sverige. Mot slutet av 1960-talet avstannade arbetskraftsinvandringen.
År 1975 inleddes ett nytt skede genom den massiva invandringen av kristna grupper. Till följd av den infördes visumtvång för turkiska medborgare.
Efter militärkuppen 1980 har det åter skett en viss flyktinginvandring av turkiska medborgare, huvudsakligen fackföreningsfolk, politiker och aktivister tillhörande olika etniska grupper. Merparten av dessa flyktingar är dock kurder.
Turkarna i Sverige
Antalet turkiska medborgare i Sverige uppgick 1980-talets mitt till omkring 20 000. Av dem utgör enligt Invandrarverkets uppskattningar åtminstone 9 000 assyrier/syrianer och 3 000 kurder. De etniska turkar har en mycket heterogen bakgrund. De har turkiska som modersmål och är i allmänhet sunni-muslimer.
De etniska turkar är huvudsakligen bosatta i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom finns det primärbosättningar i Norrköping, Katrineholm, Eskilstuna, Uppsala och Märsta.
Organisationsväsen
Den turkiska föreningsverksamheten kom i gång vid mitten av 1960-talet då den första lokalföreningarna startade. Tidigare hade man också två turkiska riksförbund. En del turkiska föreningar, t ex de i Lund, Norrköping och Helsingborg, var ansluta till Turkiska Arbetarnas Riksförbund. Det andra riksomfattande förbundet var Turkiska Föreningarnas Riksförbund som bildades. Detta riksförbund hade lokalföreningar i Stockholm,, Göteborg och Malmö. Genom en sammanslagning av dessa två riksförbund grundades år 1979 Turkiska Riksförbundet som organiserar närmare 25 medlemsorganisationer ute i landet.
De turkiska lokalföreningarna tjänar ofta som mötesplats och kafé för ortens turkar, men man bedriver på många håll också en ambitiös fritidsverksamhet, kvinnoföreningar samt barn- och ungdomsorganisationer. Några av lokalföreningarna har en medveten s utåtriktad verksamhet i syfte att skapa förståelse för turkisk kultur bland svenskarna. Detta gör man bland annat genom att anordna kulturaftnar till vilka man inbjuder allmänheten.
I Sverige publiceras en del tidskrifter på turkiska. Det Turkiska Riksförbundet utger tidskriften Yeni Birlik som utkommer med 12 nummer per år och har en upplaga på 4 000 exemplar.
Länkar
Litteratur om turkar i Sverige
Tvåspråkighet

Tvåspråkighet är användning eller behärskning av två språk på ungefär samma förståelsenivå.
Litteratur
Benito, Miguel, & Kaiser, Anders, Tvåspråkighet : en kommenterad bibliografi. Immigrant-institutet, 1998. 41 s.

__________________
Kendi eksiklerini göremeyenler, kusurlarını asla telafi edemez!!